Gunnar och Agda var ett gammalt gift par som bodde i Kiruna. De var båda över 90 år och gick numera inte ut ur hemmet så ofta, men just den här dagen skulle de gå ned till banken för att få veckans betalningar.
”Lägg er ned på golvet!”
Paret kilade in på banken, tog en kölapp och ställde sig i kön.
Från ingenstans rusade det plötsligt in fyra rånare på banken, med dragna vapen.
De riktade sina vapen mot kön och skrek.
– Alla! Lägg er ner på golvet – annars skjuter vi!
Slängde sig ned på marken
Alla inne på banken slängde sig snabbt ned på marken – utom Gunnar som iskallt stod kvar upprätt.
– Lägg dig ned gubbjävel, annars skjuter jag! skrek den ene rånaren.
– Nej, svarade Gunnar lugnt med viskande röst. Jag är civilagent.
– Lägg dig ner! Annars skjuter jag dig och alla andra här inne! vrålade rånaren.
– Ni gör bäst i att låta oss vara, viskade Gunanar. Jag är civilagent.
”En envisa gubbjäveln…”
Rånarna blev ställda över Gunnars mod och började tveka.
– Den envisa gubbjäveln måste ju tala sanning, annars hade han inte vågat stå kvar, sade den ene rånaren.
Därefter rusade hela ligan ut från banken – utan att ha fått med sig en enda krona.
Däckskriken från flyktbilen tjöt och inne på banken började folk sakta men säkert återhämta sig.
Agda reser sig mödosamt upp och går fram till sin hjälte.
– Det gick ju bra det där, käre Gunnar! Men älskling – du är senildement, inte civilagent…
Vilken hjälte till krutgubbe! Tryck på dela-knappen så att dina vänner också får läsa detta!