Något av det bästa som finns är ju att skratta. Det är nog en till sak vi alla kan förenas kring! Ni vet när det verkligen bubblar inom en och det där garvet bara måste få komma ut. Det är en underbar känsla som man delar gärna med andra!
Det kluriga med den typen av situationer, när man bara måste få skratta, gärna sker när det passar som allra sämst. Jag minns från skoltiden att jag många gånger satt under lektionen och höll på att explodera och även nu i vuxna livet har man suttit på flera möten och bubblat av skratt.
Nåväl – den här historien fick i alla fall mig på det där humöret! Helt underbart!
Vi befinner oss på en liten förskola i norra Oslo. Lärarinnan Marit pratar om vad det innebär att vara norsk. Man diskuterar sedan olika land och nationaliteter, men till slut vill fröken kontrollera att barnen förstått hennes resonemang, eller om det varit för komplicerat.
– Så, alla som är norska här – räck upp en hand!
”Är inte norsk”
Barnens händer flyger upp i luften likt fyrverkerier över hela klassrummet. Alla sitter stolt med en hand uppsträckt – förutom lilla Elin, 5 år.
– Så Elin, varför räcker inte du upp handen? undrar Marit irriterat.
– För jag är inte norsk, svarar flickan.
Fröken blir röd i ansiktet. ”Hur kan den förbannade ungen inte förstå?!”, tänker hon för sig själv.
– Så varför menar du att du inte är norsk?
– Min mamma är från Sverige och min pappa är från Sverige, så jag är svensk! replikerar Elin.
Flickan skiner upp
Marit blir nu rasande. Hon anser att den 5-åriga flickan är helt ute och cyklar.
– Jaha, men om din mamma var en idiot och din pappa var en idiot – vad hade du varit då? undrar fröken med en upprörd stämma.
Elin skiner upp:
– Då hade jag varit norsk!
Tryck gärna på dela-knappen om du skrattade, så kan du passa på att sprida lite extra glädje i dag!