Bortskämd skitunge vägrar lyssna på morfar – vad han gör på parkeringen chockar främling

Bortskämd skitunge vägrar lyssna på morfar – vad han gör på parkeringen chockar främling

Ett riktigt gott skratt förlänger livet, brukar det heta. Och visst är det så att man blir både piggare och gladare när ens skrattmuskler får jobba en stund!

För att förgylla den här dagen tänkte jag nu bjuda er på en liten rolig, fiktiv historia som jag ramlade över. Den träffar ett ämne som många av oss säkert kan relatera till – att som vuxen försöka ta sig igenom mataffären med ett stökigt barn som skriker och bråkar.

Den här gången gäller det en morfar som har hittat sitt speciella sätt för att handskas med det 3-åriga barnbarnet – och när berättelsen når slutklämmen skrattar jag bara rakt ut.

Så se till att hänga med ända till slutet – och om du uppskattar historien får du mer än gärna trycka på dela-knappen efteråt, så att fler där ute får muntras upp!

En medelålders kvinna inne på en mataffär följer efter en morfar och hans ouppfostrade, bråkiga barnbarn på 3 år.

Det är uppenbart för kvinnan att den gamle mannen har fullt sjå med pojken som skriker efter godis på godisavdelningen, kakor på kakavdelningen och frukt, flingor eller läsk på de andra avdelningarna.

Pixabay

Samtidigt hankar sig den gamle morfarn fram och med kontrollerad röst säger han: ”Det är okej, Linus, vi har inte långt kvar. Lugn, grabben”.

Ytterligare ett utbrott följer och kvinnan hör hur morfarn lugnt säger: ”Det är okej Linus, bara några minuter till så är vi härifrån. Häng i nu, grabben”.

Framme vid kassan börjar den lille odågan slänga varorna ur vagnen och morfarn säger än en gång med väldigt kontrollerad röst: ”Linus, Linus – slappna av kompis, bli inte upprörd. Vi är hemma om ett ögonblick. Håll dig lugn, Linus”.

Otroligt imponerad följer kvinnan efter dem utomhus, där morfarn lastar in matvarorna och pojken i bilen.

Shutterstock

Hon vänder sig mot den äldre gentlemannen och säger: ”Det är inte min ensak, men du var fantastisk där inne. Jag vet inte hur du gjorde det. Under hela den där tiden behöll du lugnet och oavsett hur högljudd och störande pojken blev så fortsatte du bara lugnt säga att allt skulle bli bra. Linus är väldigt lyckligt lottad som har dig som sin morfar”.

”Tack”, svarade den gamle mannen. ”Men det är jag som är Linus. Den där lille skitungen heter Melvin”.

Var inte snål nu, dela vidare den här underbara historien till dina vänner på Facebook så att de också kan bjudas på ett gott skratt i dag!