Olle ber sin dagisfröken hjälpa honom att ta på stövlarna. Snön är knähög för barnen där ute på gården, så hon tänker givetvis assistera pojken.
De är dock besvärliga att ta på. Fröken måste göra världens ansträngning för att utföra sitt uppdrag, men när stövlarna till sist är på plats så utbrister pojken:
– De sitter på fel fot!
Svetten rinner
Fröken tror knappt på det hon hör, men efter att ha konstaterat att Olle har rätt, så ger hon sig på en ny kraftansträngning på 3, 4 minuter.
Svetten rinner redan från pannan när fröken börjar sätta på pojken sina stövlar igen. När de väl är på plats säger han:
– Det är inte mina stövlar!
Fröken börjar andas djupt och försöker lägga locket på sina känslor. Det kokar inombords, men hon gör allt för att bita ihop. Givetvis vill hon inte göra illa lille Olle som nu tittar på henne med fast blick.
– Okej, säger hon. Vi tar av dem igen då!
Så sätter fröken sedan igång med samma övning som tidigare. Svetten rinner och frustrationen är total.
– Varför sa du inte att det var fel stövlar tidigare? undrar hon pustandes.
– Det är inte mina stövlar, det är min brors – men mamma vill att jag ska använda dem.
Tänker efter en stund
Fröken börjar nu gråta av frustration och mycket behärskat, fast bestämt, sätter hon på pojken stövlar för tredje gången. Sedan lyfter hon upp Olle, sätter på honom både jacka och halsduk innan hon frågar:
– Var är dina väntar?
Pojken tänker efter en stund, men svarar sedan glatt:
– Jag la dem i stövlarna!
Tryck nu på DELA för att sprida skrattet vidare till dina vänner!